Pitcairn

Efter 10 dagar till havs spenderades påskaftonen på land, vilket bara det var en upplevelse. Åtminstone 1/3 av de boende på Pitcairn följde med båten som hämtade oss där vi låg ankrade i Bounty Bay. Från hamnen gick vi sedan upp för Hill of Difficulties för att anlända öns enda ”stad”, Adamstown. Trots lördagssabbatt öppnades posten, växlingskontoret och stadens museum för oss. Vykort som postades skulle hämtas med båt i juni och möjligen nå fram i augusti. Vi vandrade sedan uppför en halvt livsfarlig stig till Fletcher Christians grotta, och belönades med makalös utsikt över branta stup med namn som ”Tom off”, ”Johnny fall” och ”Where Dan fall”. 

I Fletchers Café, som visade sig vara vardagsrummet hos fd brittiska kommissionären, åt vi sedan en lunch som inte var av denna värld. Jag skulle kunna ägna ett helt inlägg bara att beskriva hur fisken med citrongräs smälte i munnen, hur gott salladen smakade och hur kall coca-colan var. 

Hela dagen var en otrolig upplevelse med många intressanta möten och samtal. Man kan säga vad man vill om de skandaler, motsättningar och strider som rapporterats från ön, befolkningen var otroligt gästvänliga och detta fastlades när vi meddelade vår avfärd via radion och fick besvara lyckoönskningar på färden i en dryga kvart. 

Hill of Difficulties lystes upp av de boendes fyrhjulingar när de åkte ner till hamnen för att se när vi seglade ut. Vår kapten var nästan i sinnesmod att avfyra en nödraket som sista hälsning, vilket säger ganska mycket då vi tidigare hade en incident involverandes en nödraket som gjorde vår lugna, samlade kapten väldigt, väldigt arg. Men det är en annan historia.

/Anna K